Sitter med en kopp kaffe och tar det lite lugnt medans barnen sover middag. Har haft en lugn och skön förmiddag här hemma, varit ute en sväng och handlat lite och Isak har plaskat i vattenpölar :-)
Livet rullar på här och vi har haft helt otroligt varmt väder :-) Solen har skinit och det har varit runt 25 grader varmt. Superskönt :-)
Vi träffar människor på många olika platser och har bestämt nu att vara med i en lekgrupp på tisdagar och svenska kyrkan på onsdagar. Isak har en kompis som är med där som han fullkomligt älskar att leka med :-)
Jag har hunnit fylla år också! Blev firad på Starbucks och det var supermysigt :-) Fick lite smått av maken, men framförallt en underbar Laura Ashley filt!
Kommer passa bra på vår nya soffa som vi förvörigt beställde i lördags. Bara 1 månad kvar nu tills vi får tillträde till lägenheten och nu den 15:e oktober äger vi inte huset hemma i Sverige längre. Och bilen har vi fått sålt den med!!
Operation "sluta amma" är inledd men hittils går det inte så bra då Love är en stor flaskvägrare och tutteälskare. Men den sista veckan har han bitit mig 2 gånger och det gör verkligen skitont. Första gången skrek jag till så han blev rädd och började gråta, men andra gången kände jag när det var på gång och hann rycka undan innan det gjorde för ont.
Så vi kör med den Schweisiska motsvarigheten till välling :-)
I morse regnade det men nu börjar det klarna upp. Kanske tar vi oss iväg till en Indoor Playground i eftermiddag, vi får se hur barnen är, vilket humör de vaknar på.
Uppdatera mig gärna lite om hur ni har det hemma! Jag saknar svensk teve och nyhterna supermycket ;-) Idol följer vi faktiskt, fast är ganska dåliga på att se alla avsnitten.
Förresten har vi bestämt oss för att fira jul (och troligtvis även nyår) här nere med de som vill komma ner :-)
KRAM!!
torsdag 4 oktober 2007
fredag 28 september 2007
Kärlek och gemenskap
Vi bor i ett område med många ortodoxa judar. Med många menar jag många, i mataffären känner jag mig sannerligen i underläge bland alla kvinnor med rakt fönat hår, ljusa strumpbyxor och fina kjolar som slutar straxt under knäna. De är otroligt fina kvinnor, perfekta och ser så mjuka ut. Jag kommer med jeans och tröja och känner mig så otroligt okvinnlig men samtidigt tacksam att jag inte är en del av en kultur där jag måste se ut på ett visst sätt för att ens vara accepterad.
Men en sak är jag avundsjuk på och det är deras gemenskap. De umgås med varandra över generationsgränserna och ser ut att ha så kul. På vår baksida har man utsikt över en bakgård och där har det byggts 4 små hus där de sitter och äter och umgås nu på hösten (vissa har byggt in sina balkonger med lite trä för att förlänga säsongen..). I går kväll när vi skulle sova drog vi upp rullgardinen och kikade ut. Klockan var runt 23.00 och barnen var fortfarande ute och lekte. Det lös i de små husen och vi hörde män som sjöng.
Vi borde lära oss av deras sätt att leva. Det viktiga här i livet är inte materialla ting. Det är familj och vänner. Kärlek och gemenskap. Det var så otroligt kul att träffa mina sväföräldrar i helgen som var. Barnen älskar sin farmor och farfar och jag är ganska säker på att kärleken är besvarad.
Kära vänner och bloggläsare!
Låt oss inte vara så dumma att vi i vår iver efter materiella ting glömmer bort de som är oss nära! Var inte stolt och sitt i din kammare och skäll över att de du vill träffa aldrig hör av sig!
Förgå med gott exempel och ring de du inte ringt på länge, maila en vän du saknar eller hälsa på hos någon du inte träffat på ett tag. Du vinner på det i längden för ett liv med kärlek och gemenskap är så mycket bättre än ett liv med prylar men utan kärlek.
Och vet ni vad? Man kan faktiskt aldrig få för många vänner!
Ciao!
Men en sak är jag avundsjuk på och det är deras gemenskap. De umgås med varandra över generationsgränserna och ser ut att ha så kul. På vår baksida har man utsikt över en bakgård och där har det byggts 4 små hus där de sitter och äter och umgås nu på hösten (vissa har byggt in sina balkonger med lite trä för att förlänga säsongen..). I går kväll när vi skulle sova drog vi upp rullgardinen och kikade ut. Klockan var runt 23.00 och barnen var fortfarande ute och lekte. Det lös i de små husen och vi hörde män som sjöng.
Vi borde lära oss av deras sätt att leva. Det viktiga här i livet är inte materialla ting. Det är familj och vänner. Kärlek och gemenskap. Det var så otroligt kul att träffa mina sväföräldrar i helgen som var. Barnen älskar sin farmor och farfar och jag är ganska säker på att kärleken är besvarad.
Kära vänner och bloggläsare!
Låt oss inte vara så dumma att vi i vår iver efter materiella ting glömmer bort de som är oss nära! Var inte stolt och sitt i din kammare och skäll över att de du vill träffa aldrig hör av sig!
Förgå med gott exempel och ring de du inte ringt på länge, maila en vän du saknar eller hälsa på hos någon du inte träffat på ett tag. Du vinner på det i längden för ett liv med kärlek och gemenskap är så mycket bättre än ett liv med prylar men utan kärlek.
Och vet ni vad? Man kan faktiskt aldrig få för många vänner!
Ciao!
onsdag 26 september 2007
Att offra sitt liv
På väg hem från spårvagnen i dag gick vi förbi 2 brandbilar. Vi bor nära en brandstation så det börjar bli vardag för oss med sirener, brandbilar och utryckningar. Men vi bor ju på 6:e våningen så vi ser inte så detaljerat vilket jag gjorde nu när jag gick på vägen.
I brandbilarna satt det ett par äldre män, säkert dags för pension snart. Och jag greps så av deras engagemang för andra människor. De har förmodligen bara jobbat som brandmän hela livet och vid varje utryckning innebär det en fara för deras liv. De är redo att offra sitt liv för dig och mig, för vår säkerhet.
Tårarna rann ner för mina kinder, lite konstigt det är jag medveten om. Men deras vilja att offra sina liv grep tag om mitt hjärta och fick mig att förnimma lite av det stora som Jesus gjorde genom sitt offer.
Jag är så tacksam.
I brandbilarna satt det ett par äldre män, säkert dags för pension snart. Och jag greps så av deras engagemang för andra människor. De har förmodligen bara jobbat som brandmän hela livet och vid varje utryckning innebär det en fara för deras liv. De är redo att offra sitt liv för dig och mig, för vår säkerhet.
Tårarna rann ner för mina kinder, lite konstigt det är jag medveten om. Men deras vilja att offra sina liv grep tag om mitt hjärta och fick mig att förnimma lite av det stora som Jesus gjorde genom sitt offer.
Jag är så tacksam.
tisdag 25 september 2007
Underbart!
Vilket väder vi har haft! Det har varit de varmaste dagarna sen vi kom ner hit och det passade ju bra när vi har haft besök av familj som även de sett den svenska sommaren regna bort.
Vi har haft en bra helg! Barnens farföräldrar har varit på besök och vi har visat dem vår nya hemstad! Har tagit det ganska lugnt och hållt oss inom Zürich, det finns massa fint att se runtom men även här i stan.
Som sagt så har vädret varit fantastiskt och vi har verkligen njutit!
Men nu är vi själva igen, och det känns konstigt. Jag kände mig riktigt ledsen när de åkt av många anledningar. Självklart för att jag verkligen tycker om mina svärföräldrar, så lyckligt lottad som fått så bra svärföräldrar (inget man väljer direkt ;-)) men sen representerar de ju vårt liv där hemma. Det livet som vi lagt bakom oss...
Men samtidigt när jag gick från tågstationen kände jag en stilla röst som jag tror är vår himelska Fader viska att vi är på rätt plats. Det är sannerligen skönt att ha en djup förvisnsing om att Fadern leder och vill att vi ska vara här just nu.
jag har ett litet bloggtips förresten:
godlovesasia.blogspot.com
Ha en fortsatt fin vecka! Vi ska ta det lugnt för snoret är tillbaka så vi orkar inte med fler barngrupper och mer snor nu..
KRAM!!
Vi har haft en bra helg! Barnens farföräldrar har varit på besök och vi har visat dem vår nya hemstad! Har tagit det ganska lugnt och hållt oss inom Zürich, det finns massa fint att se runtom men även här i stan.
Som sagt så har vädret varit fantastiskt och vi har verkligen njutit!
Men nu är vi själva igen, och det känns konstigt. Jag kände mig riktigt ledsen när de åkt av många anledningar. Självklart för att jag verkligen tycker om mina svärföräldrar, så lyckligt lottad som fått så bra svärföräldrar (inget man väljer direkt ;-)) men sen representerar de ju vårt liv där hemma. Det livet som vi lagt bakom oss...
Men samtidigt när jag gick från tågstationen kände jag en stilla röst som jag tror är vår himelska Fader viska att vi är på rätt plats. Det är sannerligen skönt att ha en djup förvisnsing om att Fadern leder och vill att vi ska vara här just nu.
jag har ett litet bloggtips förresten:
godlovesasia.blogspot.com
Ha en fortsatt fin vecka! Vi ska ta det lugnt för snoret är tillbaka så vi orkar inte med fler barngrupper och mer snor nu..
KRAM!!
fredag 21 september 2007
Bilder från vårt besök i Meilen






I går tog jag och barnen tåget till ett samhälle som heter Meilen utanför Zürich och träffade våra nya vänner. Isaks trivs så bra med pojken (som av en händelse också heter Isak och är lika gammal som min Isak. Och inte nog med det så heter deras pappor samma sak också...) och jag trivs bra med hans mamma. Det är ju inte alltid det klickar på båda hållen.
Det var underbart väder och vi var på en liten bondgård och på ett cafe och fikade. Ja, det var en perfekt dag för alla parter helt enkelt.
Så jag skickar med lite bilder helt enkelt :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


