Vi bor i ett område med många ortodoxa judar. Med många menar jag många, i mataffären känner jag mig sannerligen i underläge bland alla kvinnor med rakt fönat hår, ljusa strumpbyxor och fina kjolar som slutar straxt under knäna. De är otroligt fina kvinnor, perfekta och ser så mjuka ut. Jag kommer med jeans och tröja och känner mig så otroligt okvinnlig men samtidigt tacksam att jag inte är en del av en kultur där jag måste se ut på ett visst sätt för att ens vara accepterad.
Men en sak är jag avundsjuk på och det är deras gemenskap. De umgås med varandra över generationsgränserna och ser ut att ha så kul. På vår baksida har man utsikt över en bakgård och där har det byggts 4 små hus där de sitter och äter och umgås nu på hösten (vissa har byggt in sina balkonger med lite trä för att förlänga säsongen..). I går kväll när vi skulle sova drog vi upp rullgardinen och kikade ut. Klockan var runt 23.00 och barnen var fortfarande ute och lekte. Det lös i de små husen och vi hörde män som sjöng.
Vi borde lära oss av deras sätt att leva. Det viktiga här i livet är inte materialla ting. Det är familj och vänner. Kärlek och gemenskap. Det var så otroligt kul att träffa mina sväföräldrar i helgen som var. Barnen älskar sin farmor och farfar och jag är ganska säker på att kärleken är besvarad.
Kära vänner och bloggläsare!
Låt oss inte vara så dumma att vi i vår iver efter materiella ting glömmer bort de som är oss nära! Var inte stolt och sitt i din kammare och skäll över att de du vill träffa aldrig hör av sig!
Förgå med gott exempel och ring de du inte ringt på länge, maila en vän du saknar eller hälsa på hos någon du inte träffat på ett tag. Du vinner på det i längden för ett liv med kärlek och gemenskap är så mycket bättre än ett liv med prylar men utan kärlek.
Och vet ni vad? Man kan faktiskt aldrig få för många vänner!
Ciao!
fredag 28 september 2007
onsdag 26 september 2007
Att offra sitt liv
På väg hem från spårvagnen i dag gick vi förbi 2 brandbilar. Vi bor nära en brandstation så det börjar bli vardag för oss med sirener, brandbilar och utryckningar. Men vi bor ju på 6:e våningen så vi ser inte så detaljerat vilket jag gjorde nu när jag gick på vägen.
I brandbilarna satt det ett par äldre män, säkert dags för pension snart. Och jag greps så av deras engagemang för andra människor. De har förmodligen bara jobbat som brandmän hela livet och vid varje utryckning innebär det en fara för deras liv. De är redo att offra sitt liv för dig och mig, för vår säkerhet.
Tårarna rann ner för mina kinder, lite konstigt det är jag medveten om. Men deras vilja att offra sina liv grep tag om mitt hjärta och fick mig att förnimma lite av det stora som Jesus gjorde genom sitt offer.
Jag är så tacksam.
I brandbilarna satt det ett par äldre män, säkert dags för pension snart. Och jag greps så av deras engagemang för andra människor. De har förmodligen bara jobbat som brandmän hela livet och vid varje utryckning innebär det en fara för deras liv. De är redo att offra sitt liv för dig och mig, för vår säkerhet.
Tårarna rann ner för mina kinder, lite konstigt det är jag medveten om. Men deras vilja att offra sina liv grep tag om mitt hjärta och fick mig att förnimma lite av det stora som Jesus gjorde genom sitt offer.
Jag är så tacksam.
tisdag 25 september 2007
Underbart!
Vilket väder vi har haft! Det har varit de varmaste dagarna sen vi kom ner hit och det passade ju bra när vi har haft besök av familj som även de sett den svenska sommaren regna bort.
Vi har haft en bra helg! Barnens farföräldrar har varit på besök och vi har visat dem vår nya hemstad! Har tagit det ganska lugnt och hållt oss inom Zürich, det finns massa fint att se runtom men även här i stan.
Som sagt så har vädret varit fantastiskt och vi har verkligen njutit!
Men nu är vi själva igen, och det känns konstigt. Jag kände mig riktigt ledsen när de åkt av många anledningar. Självklart för att jag verkligen tycker om mina svärföräldrar, så lyckligt lottad som fått så bra svärföräldrar (inget man väljer direkt ;-)) men sen representerar de ju vårt liv där hemma. Det livet som vi lagt bakom oss...
Men samtidigt när jag gick från tågstationen kände jag en stilla röst som jag tror är vår himelska Fader viska att vi är på rätt plats. Det är sannerligen skönt att ha en djup förvisnsing om att Fadern leder och vill att vi ska vara här just nu.
jag har ett litet bloggtips förresten:
godlovesasia.blogspot.com
Ha en fortsatt fin vecka! Vi ska ta det lugnt för snoret är tillbaka så vi orkar inte med fler barngrupper och mer snor nu..
KRAM!!
Vi har haft en bra helg! Barnens farföräldrar har varit på besök och vi har visat dem vår nya hemstad! Har tagit det ganska lugnt och hållt oss inom Zürich, det finns massa fint att se runtom men även här i stan.
Som sagt så har vädret varit fantastiskt och vi har verkligen njutit!
Men nu är vi själva igen, och det känns konstigt. Jag kände mig riktigt ledsen när de åkt av många anledningar. Självklart för att jag verkligen tycker om mina svärföräldrar, så lyckligt lottad som fått så bra svärföräldrar (inget man väljer direkt ;-)) men sen representerar de ju vårt liv där hemma. Det livet som vi lagt bakom oss...
Men samtidigt när jag gick från tågstationen kände jag en stilla röst som jag tror är vår himelska Fader viska att vi är på rätt plats. Det är sannerligen skönt att ha en djup förvisnsing om att Fadern leder och vill att vi ska vara här just nu.
jag har ett litet bloggtips förresten:
godlovesasia.blogspot.com
Ha en fortsatt fin vecka! Vi ska ta det lugnt för snoret är tillbaka så vi orkar inte med fler barngrupper och mer snor nu..
KRAM!!
fredag 21 september 2007
Bilder från vårt besök i Meilen
I går tog jag och barnen tåget till ett samhälle som heter Meilen utanför Zürich och träffade våra nya vänner. Isaks trivs så bra med pojken (som av en händelse också heter Isak och är lika gammal som min Isak. Och inte nog med det så heter deras pappor samma sak också...) och jag trivs bra med hans mamma. Det är ju inte alltid det klickar på båda hållen.
Det var underbart väder och vi var på en liten bondgård och på ett cafe och fikade. Ja, det var en perfekt dag för alla parter helt enkelt.
Så jag skickar med lite bilder helt enkelt :-)
Helg igen!
Då var det helg igen då, och vädret är underbart. I dag kära vänner, föll jag för min sons tjat och åkte till Carl Weber (mega leksaksaffär) och köpte en sparkcykel och hjälm.
De flesta barn här har en sparkcykel eller en annan slags cykel man sitter på och sparkar med båda benen. Så Isak fick en han också, och han är överlycklig. Den är inte som en sån för stora barn utan en med 3 hjul som passar för honom.
Det är kul att se lyckan i sitt barns ögon :-) Även om det bara handlar om en så simpel sak som en cykel.
I helgen får i vårt första besök och vädret ser ut att hålla sig fint. Klarblå himmel och strålande sol! Underbart :-)
Jag har egentlige inte så mycket nytt att skriva, ska bara slänga in lite bilder tänkte jag!
De flesta barn här har en sparkcykel eller en annan slags cykel man sitter på och sparkar med båda benen. Så Isak fick en han också, och han är överlycklig. Den är inte som en sån för stora barn utan en med 3 hjul som passar för honom.
Det är kul att se lyckan i sitt barns ögon :-) Även om det bara handlar om en så simpel sak som en cykel.
I helgen får i vårt första besök och vädret ser ut att hålla sig fint. Klarblå himmel och strålande sol! Underbart :-)
Jag har egentlige inte så mycket nytt att skriva, ska bara slänga in lite bilder tänkte jag!
onsdag 19 september 2007
Kulturkrockar
När man flyttar från ett land till ett helt annat, innebär det helt naturligt att man kommer möta endel kulturkrockar. Det kan handla om så vitt skilda saker som hur man handlar mat i de olika ländera men även barnuppfostran. Jag har mest träffat svenska mammor och barn sen jag flyttade hit men i dag gick jag till ett ställe som är som en Öppna Förskola där det var flera olika nationaliteter men mest amerikanara och schweizare och så jag och en svensk mamma som bjudit dit mig.
Det var ett perfekt ställe för barnen men det blev självklart lite konflikter som det alltid blir. I Sverige har jag upplevt att de flesta mammor har lite uppsikt över sina barn även om så inte är fallet för endel så klart. Har råkat ut för endel hemskheter hemma med, men de flesta tar ansvar för sina egna ungar och ser till att de inte attackerar andras ;-) Men det verkar inte så vanligt här. 2 pojkar i Isaks ålder låg på golvet och sparkades, skrek och slogs. Isak hade just varit där och lekt han med, men jag fick i väg honom i tid så han hamnade inte mitt i striden. Men tror ni att deras mammor gjorde något? Icke! De har nån filosofi om att konflikterna ska klaras utav själva vilket jag inte tror att så små barn är kapabla till.
Vilket fall, det där är ju rätt olika i Svedela också. Men hon den svenska mamman berättade om en episod hon varit med om för ett tag sen. Hon hade berättat för ett par schweizare att det är förbjudet att slå sina barn i Sverige.
De hade tittat förvånat på henne och sagt: Men hur gör man då?
Ja, hur gör man då? Det är så att man blir chockad faktiskt, att det finns de som inte vet hur man ska hantera konflikter med sina barn utan att slåss?
Jag har fotat barnen lite i dag, Love har lekt i lekparken för första gången. Gungat och lekt med grus! Han älskar det :-)
Isak han säger NEIN till barnen som knuffas, jag har försökt säga till honom att de inte förstår svenska, men det är inte så lätt alla gången.
Vi njuter av underbart väder, fantastiska människor och närheten med varandra! Man får så mkt tid till varandra när man inte har nått hus eller trädgård att ta hand om :-)
Vi ser så mycket fram emot besök i helgen, vi har ett fullspeckat schema med aktiteter (eller inte kanske;-)).
Keep up the good work friends!
Ciao!
Det var ett perfekt ställe för barnen men det blev självklart lite konflikter som det alltid blir. I Sverige har jag upplevt att de flesta mammor har lite uppsikt över sina barn även om så inte är fallet för endel så klart. Har råkat ut för endel hemskheter hemma med, men de flesta tar ansvar för sina egna ungar och ser till att de inte attackerar andras ;-) Men det verkar inte så vanligt här. 2 pojkar i Isaks ålder låg på golvet och sparkades, skrek och slogs. Isak hade just varit där och lekt han med, men jag fick i väg honom i tid så han hamnade inte mitt i striden. Men tror ni att deras mammor gjorde något? Icke! De har nån filosofi om att konflikterna ska klaras utav själva vilket jag inte tror att så små barn är kapabla till.
Vilket fall, det där är ju rätt olika i Svedela också. Men hon den svenska mamman berättade om en episod hon varit med om för ett tag sen. Hon hade berättat för ett par schweizare att det är förbjudet att slå sina barn i Sverige.
De hade tittat förvånat på henne och sagt: Men hur gör man då?
Ja, hur gör man då? Det är så att man blir chockad faktiskt, att det finns de som inte vet hur man ska hantera konflikter med sina barn utan att slåss?
Jag har fotat barnen lite i dag, Love har lekt i lekparken för första gången. Gungat och lekt med grus! Han älskar det :-)
Isak han säger NEIN till barnen som knuffas, jag har försökt säga till honom att de inte förstår svenska, men det är inte så lätt alla gången.
Vi njuter av underbart väder, fantastiska människor och närheten med varandra! Man får så mkt tid till varandra när man inte har nått hus eller trädgård att ta hand om :-)
Vi ser så mycket fram emot besök i helgen, vi har ett fullspeckat schema med aktiteter (eller inte kanske;-)).
Keep up the good work friends!
Ciao!
söndag 16 september 2007
Söndag kväll!
Kära vänner och bloggläsare!
Det är söndag kväll, barnen de sover redan. Isak har sovit i 1h, för han sov inte middag i dag. Och Love somnade precis, efter för lite sömn i dag han med.
Men, vilken dag vi har haft! Först och främst måste jag vara lite svensk och skryta om det underbara vädret. Jag kan inte förstå att det är mitten av september, för i dag har det kännts som vilken sommardag som helst (fast utan allt regn som årets sommar bestod av). Förmiddagen var vi först i kyrkan och hela familjen njöt! Isak han svänger på höfterna till musiken och ja, det gör nog vi andra också ;-)
Efter kyrkan avnjöt vi en delikat lunch på "gyllene måsen", en mycket välkänd och älskad restaurang som finns på diverse platser runt om i hela världen. *haha*
Inne på stationen var det en megakör och symfoniorkester, vi trodde först inte att det var på riktigt men så var fallet.
Vägen gick sen mot Uetliberg, ett av de lokala bergen här i stan och även det vi har utsikt på från balkongen. Isak fick äntligen se sitt kära TV-torn som han har tjatat om i en evighet.
Tåget tuffade på i ca 20 min innan vi var framme och sen var det en brant promenad upp och väl uppe var det varmt. Och mycket folk men underbar utsikt. Tyvärr var det så pass dimmigt att man inte såg så långt, hade nog varit maffigt med en vidare utsikt. Men det är helt klart inte sista gången vi åker dit :-)
Isak och Fredrik gick upp i halva utsiktstornet (lilla tv-tornet som Isak kallar det) men sen blev Isak för trött och ville bli buren ner.
Den här veckan får vi se hur det går med allt. Isak hade feber i kväll när vi la honom, hoppas det försvinner snabbt. Kan nog vara lite kombinaton av för lite sömn och mkt aktivitet, så vi får se hur det är i morgon.
Önskar er alla en underbar vecka! Bilden jag skickar med är på pojkarna som leker tillsammans i rummet som Isak kallar för sitt.
Nu ska vi äta lite för att sen se på en film!
Önskar så att jag hade utmöbler på balkongen för det är gudomligt ute, en varm och skön sommarkväll.
Som Fredrik sa i dag när vi åt en glass på berget: Vi fick vår solsemester till slut!
lördag 15 september 2007
Återhämtning
Det har varit en ganska jobbig vecka med sjukdom för oss alla. Halsont, smärta när jag andats, hosta och snor. Men nu är vi relativt friska hela bunten och har varit heldag på Zürich Zoo.
Det är helt underbart väder här nere och häromdagen när jag och barnen gick vid strandpromenaden i Enge badade folk. Ja ni hör rätt kära svenskar, de badar :-) Fast jag vet inte om det var varmt eller kallt, folk badar ju på valborg hemma också så det behöver ju inte betyda att det är varmt. Men det är riktigt skönt ute och jag är sugen på att bada i Zürich-See också, men med tanke på min förkylning får jag nog låta bli.
Min tekniske make har fixat så jag kan kika på lite Idol-avsnitt :-) Det uppskattas av en Idol-lover som mig. Och ikväll ska vi faktiskt se en film via datorn, för här nere är det inte lätt att se på teve. Allt är som jag redan nämnt dubbat till tyska.
Saknar vi Sverige då? Nej, inte landet Sverige, så länge har vi inte varit borta. Fast släkt, vänner och familj saknar vi så klart. Men vi får vårt första besök redan nästa helg och Isak är så glad för det. För han är så känslosam min son, han kan titta mig i ögonen och utbrista: Mamma, jag saknar min farmor och farfar. Så sött :-)
Hoppas på fint väder även i morgon (och resten av hösten ;-)) för vi har planerat kyrkan på förmiddagen och Uetliberg på eftermiddagen.
Ha en underbar helg kära vänner och bloggläsare!
Och kom i håg att vi inte är mer än en flygresa på ca 2 h bort :-)
kram!
Det är helt underbart väder här nere och häromdagen när jag och barnen gick vid strandpromenaden i Enge badade folk. Ja ni hör rätt kära svenskar, de badar :-) Fast jag vet inte om det var varmt eller kallt, folk badar ju på valborg hemma också så det behöver ju inte betyda att det är varmt. Men det är riktigt skönt ute och jag är sugen på att bada i Zürich-See också, men med tanke på min förkylning får jag nog låta bli.
Min tekniske make har fixat så jag kan kika på lite Idol-avsnitt :-) Det uppskattas av en Idol-lover som mig. Och ikväll ska vi faktiskt se en film via datorn, för här nere är det inte lätt att se på teve. Allt är som jag redan nämnt dubbat till tyska.
Saknar vi Sverige då? Nej, inte landet Sverige, så länge har vi inte varit borta. Fast släkt, vänner och familj saknar vi så klart. Men vi får vårt första besök redan nästa helg och Isak är så glad för det. För han är så känslosam min son, han kan titta mig i ögonen och utbrista: Mamma, jag saknar min farmor och farfar. Så sött :-)
Hoppas på fint väder även i morgon (och resten av hösten ;-)) för vi har planerat kyrkan på förmiddagen och Uetliberg på eftermiddagen.
Ha en underbar helg kära vänner och bloggläsare!
Och kom i håg att vi inte är mer än en flygresa på ca 2 h bort :-)
kram!
onsdag 12 september 2007
VI är en Oas mitt i smeten
Föreställ er en stor järnvägstation ala´ Sthlms centralstation. Fullt med människor som springer och stressar. Mitt i allt är den en stor mat-blom och delikatessmarknad. Isak tittar runt och utbrister: Mamma, jag är sugen på en "Zürich-korv" vilket är en stor bratwurst och en brödbit till.
Vi går lugnt och stilla till en bankomat och tar ut pengar för att sen gå till korvståndet där jag på tyska beställer vad vi ska ha (haha, inte så svårt det är jag medveten om..)
Jag tar vår mat, och vi går tillsammans till en bänk och sätter oss. Love sover i vagnen och man ser i Isaks ögon att han är lycklig. Mitt i detta stim, stress och stoj sitter vi tillsammans mor och son och äter korv. Lugna och lyckliga.
En OAS mitt i storstadens stress. Och jag älskar det.
Tar sen en promenad genom gamla stan (g:a stan i stockholm kan slänga sig i väggen i jämförelse...) och slutar på Starbucks med en cappucino och lite dricka. Åker sen spårvagnen hem och nu sover en trött Isak.
Mitt i denna stora pulserande stad är vi, en liten familj tillsammans. Vad är då ett litet radhus i Vänersborg, när vi som älskar varandra är tillsammans?
Kära vänner och bloggläsare!
Oavsett vart ni bor och hur era liv ser ut tror jag att det är viktigt att ni skapar er en egen oas. Ett eget lugn.
För världen och livet riskerar att bara dra i väg snabbt som vinden, och så sitter man där och undrar vart tiden tar vägen.
Våga leva era liv som ni själva vill och ta er tid att skapa en lugn oas runtomkring er, där ni är tillåtna att bara vara de ni är utan masker och fasader.
Vi går lugnt och stilla till en bankomat och tar ut pengar för att sen gå till korvståndet där jag på tyska beställer vad vi ska ha (haha, inte så svårt det är jag medveten om..)
Jag tar vår mat, och vi går tillsammans till en bänk och sätter oss. Love sover i vagnen och man ser i Isaks ögon att han är lycklig. Mitt i detta stim, stress och stoj sitter vi tillsammans mor och son och äter korv. Lugna och lyckliga.
En OAS mitt i storstadens stress. Och jag älskar det.
Tar sen en promenad genom gamla stan (g:a stan i stockholm kan slänga sig i väggen i jämförelse...) och slutar på Starbucks med en cappucino och lite dricka. Åker sen spårvagnen hem och nu sover en trött Isak.
Mitt i denna stora pulserande stad är vi, en liten familj tillsammans. Vad är då ett litet radhus i Vänersborg, när vi som älskar varandra är tillsammans?
Kära vänner och bloggläsare!
Oavsett vart ni bor och hur era liv ser ut tror jag att det är viktigt att ni skapar er en egen oas. Ett eget lugn.
För världen och livet riskerar att bara dra i väg snabbt som vinden, och så sitter man där och undrar vart tiden tar vägen.
Våga leva era liv som ni själva vill och ta er tid att skapa en lugn oas runtomkring er, där ni är tillåtna att bara vara de ni är utan masker och fasader.
tisdag 11 september 2007
2 små barn + glasbord =katastrof
det är ingen bra kombination att ha 2 små kladdande barn och ett glasbord till köksbord. det hade jag aldrig valt själv, men här i lägenheten är det så.
i dag blev det dock riktigt rent och fint för medans jag och barnen var på Zürich-Zoo så var det städare här och gjorde fint. Lyx, ja jag vet.
Usch, jag mår inget vidare jag. Har blivit smittad av förkylningsbaciller och är riktigt trött. maken är nere och fixar med tvätten, jag orkade bara inte.
I går skrev vi kontrakt på lägenheten och jag är så nöjd. Ett otroligt bra område och en gammal lägenhet på 100 kvm. Kan nog inte bli bättre :-)
Som jag skrev så var jag och barnen på Zoo i dag och jag köpte ett årskort. På spårvagnen träffade jag en svensk mamma och hennes 2 barn så vi bytte telefonnummer :-) Det är riktigt coolt, för så gör man ju inte hursom helst i Sverige (så klart ;-))
Nu ska jag faktiskt ta och göra mig i ordning och sen sooova!
Ciao!
i dag blev det dock riktigt rent och fint för medans jag och barnen var på Zürich-Zoo så var det städare här och gjorde fint. Lyx, ja jag vet.
Usch, jag mår inget vidare jag. Har blivit smittad av förkylningsbaciller och är riktigt trött. maken är nere och fixar med tvätten, jag orkade bara inte.
I går skrev vi kontrakt på lägenheten och jag är så nöjd. Ett otroligt bra område och en gammal lägenhet på 100 kvm. Kan nog inte bli bättre :-)
Som jag skrev så var jag och barnen på Zoo i dag och jag köpte ett årskort. På spårvagnen träffade jag en svensk mamma och hennes 2 barn så vi bytte telefonnummer :-) Det är riktigt coolt, för så gör man ju inte hursom helst i Sverige (så klart ;-))
Nu ska jag faktiskt ta och göra mig i ordning och sen sooova!
Ciao!
måndag 10 september 2007
Lägenhet
I dag ska vi till lägenheten igen, träffa den tysktalande hyresvärden och förhoppningsvis skriva papper. Hyresvärden pratara BARA tyska och nu går det ju bra när de andra hyresgästerna är med och kan översätta, men sen om typ diskmaskinen är sönder kommer det bli lite jobbigt. Man får väl typ skriva meningar på ett papper som man med en ordbok listat ut och sen ringa och läsa innantill.. ;-)
Tänk ändå att vi lyckats hitta en lägenhet som matchar alla våra kriterier på 1 vecka ungefär.
Jag inser mer och mer att Gud verkligen är med oss i detta, mer än vad vi själva ens kan förstå.
Jag är trött, barnen är trötta och alla är vi hungriga. Ingen bra kombination och i skrivande stund vet jag inte hur jag ska reda ut allt....
Tänk ändå att vi lyckats hitta en lägenhet som matchar alla våra kriterier på 1 vecka ungefär.
Jag inser mer och mer att Gud verkligen är med oss i detta, mer än vad vi själva ens kan förstå.
Jag är trött, barnen är trötta och alla är vi hungriga. Ingen bra kombination och i skrivande stund vet jag inte hur jag ska reda ut allt....
söndag 9 september 2007
Lite bilder på vår vackra stad!
Kan inte förstå att jag faktiskt bor här, i en så underbart vacker stad som Zürich. Jag säger det igen, ni får komma och hälsa på!
Men, i dag tog jag med mig kameran ut så jag kunde fota lite smått till er kära bloggläsare.
Har förövrigt haft en underbar dag med min fantastiska familj! Varit i kyrkan www.icf.ch och sen har vi strosat på stan, varit i en lekpark, ätit och druckit kaffe :-)
I morgon ska jag ta med mig barnen till ett ställe där det ska finnas lite djur, vi får se om jag hitar det.
Att bo här, är faktiskt helt overkligt. Jag och min man har länge drömt och fantiserat om att flytta långt bort, gärna till ett annat land. Jag har speciellt varit sån, att man inte kan bo nånstans för länge. Men sen köper man hus, får barn och känner sig ganska fast. Tills Gud liksom knackade mig på ryggen och sa något i stil med: Ja, så du ska bli pensionär här då?
Njae, jag tror inte det. Jag vill inte bli pensinär vare sig i Vänersborg (där vi bodde innan) eller Zürich. Jag vill ut och se världen och hoppas att jag och min familj får möjlighet till det.
Nu ska vi äta lite kvällsmat innan det är dags att sova!
Här har ni bilderna från dagen:
lördag 8 september 2007
Exempel på rasism i Schweiz
Ja, go vänner. Det är sant, man får ha rasistiska budskap på reklampelare.
Bilden ovan är ÖVERALLT här i stan, sjukt men sant.
Nu ska vi åka ut på stan och åka lite båt till Isaks glädje. Jag återkommer med ett inlägg i kväll och visar lite bilder :-)
ps: köttbullarna på IKEA här är godare än hemma i Sverige ;-)
fredag 7 september 2007
Alper och rasism!
Kära vänner och bloggläsare!
Måste bara börja med att säga att ni som vill hälsa på, är så välkomna! Förhoppningsvis flyttar vi i månadsskiftet sept/okt men ingenting är klart ännu. Men vi har en rymig lägenhet och en extra säng (2 kan ordnas, Isak kan sova i vår säng..) så det är bara att komma!
För det är en så vacker plats vi bor på! Ja kanske inte just där vi bor just nu! Inte för att det är fel på stället, direkt men jag vill nog bo lite lugnare.
Men Schweiz och Zürich är underbart!
I går åkte vi till Meilen som ligger ca 10 min med tåg utanför centralstationen. Och där fick jag för första gången se Alper på riktigt. Snötäckta alper :-)
Längst vägen där tåget åkte var det fullt med vingårdar och vindruvsodlingar, det var så otroligt vackert!
Vi tittade på en lägenhet i det samhället men kom fram till att det inte var något för oss. Jag tror dessutom att vi vill leva lite lagom storstadsliv, med närhet till spårvagnar osv
När vi väl var där hälsade vi på hos våra nyfunna vänner som bodde i en alldeles underbart lägenhet med 2 balkonger och utsikt över vattnet och alperna! Jag tror inte ni kan förstå hur fint det är här, ni bara måste komma hit!
Så till det lite tråkigare i min rubrik. I dag på spårvagnen mötte jag hemsk och vidrig rasism. Ja inte till mig personligen, med mitt mörka hår tar de mig för vilket schweizare som helst ;-)
Men det var 3 biljettkontrollanter på vagnen som jag trodde skulle kolla allas biljetter. Så jag tog fram min och såg att de andra också gjorde det. De tittade sig runt om och valde ut 2 personer att kontrollera, ung man med mörk hy (afrikan) och en äldre man med utlänskt utseende. Sen fortsatte de bara att babbla på som om det vore normalt :-o Jag var i chocktillstånd samtidigt som det inte var direkt förvånande. Rasism är mkt mer utbrett här nere! Det finns reklam för rasistpartier mitt i stan som föreställer 2 vita får som sparkar på 1 svart får och stå står det något i stil med att man ska göra sitt land säkert.
Där har Sverige kommit längre! Äckligt är vad det är och jag blir illa berörd!
I dag ska vi titta på 1 lägenhet som vi verkligen hoppas på! Ja, i vet inte hur den ser ut men den är lagom stor och ligger i ett område som vore så bra för oss!
Ha en fin helg alla goa människor!
Ciao!
Måste bara börja med att säga att ni som vill hälsa på, är så välkomna! Förhoppningsvis flyttar vi i månadsskiftet sept/okt men ingenting är klart ännu. Men vi har en rymig lägenhet och en extra säng (2 kan ordnas, Isak kan sova i vår säng..) så det är bara att komma!
För det är en så vacker plats vi bor på! Ja kanske inte just där vi bor just nu! Inte för att det är fel på stället, direkt men jag vill nog bo lite lugnare.
Men Schweiz och Zürich är underbart!
I går åkte vi till Meilen som ligger ca 10 min med tåg utanför centralstationen. Och där fick jag för första gången se Alper på riktigt. Snötäckta alper :-)
Längst vägen där tåget åkte var det fullt med vingårdar och vindruvsodlingar, det var så otroligt vackert!
Vi tittade på en lägenhet i det samhället men kom fram till att det inte var något för oss. Jag tror dessutom att vi vill leva lite lagom storstadsliv, med närhet till spårvagnar osv
När vi väl var där hälsade vi på hos våra nyfunna vänner som bodde i en alldeles underbart lägenhet med 2 balkonger och utsikt över vattnet och alperna! Jag tror inte ni kan förstå hur fint det är här, ni bara måste komma hit!
Så till det lite tråkigare i min rubrik. I dag på spårvagnen mötte jag hemsk och vidrig rasism. Ja inte till mig personligen, med mitt mörka hår tar de mig för vilket schweizare som helst ;-)
Men det var 3 biljettkontrollanter på vagnen som jag trodde skulle kolla allas biljetter. Så jag tog fram min och såg att de andra också gjorde det. De tittade sig runt om och valde ut 2 personer att kontrollera, ung man med mörk hy (afrikan) och en äldre man med utlänskt utseende. Sen fortsatte de bara att babbla på som om det vore normalt :-o Jag var i chocktillstånd samtidigt som det inte var direkt förvånande. Rasism är mkt mer utbrett här nere! Det finns reklam för rasistpartier mitt i stan som föreställer 2 vita får som sparkar på 1 svart får och stå står det något i stil med att man ska göra sitt land säkert.
Där har Sverige kommit längre! Äckligt är vad det är och jag blir illa berörd!
I dag ska vi titta på 1 lägenhet som vi verkligen hoppas på! Ja, i vet inte hur den ser ut men den är lagom stor och ligger i ett område som vore så bra för oss!
Ha en fin helg alla goa människor!
Ciao!
onsdag 5 september 2007
Mitt liv är så bra!
Kära vänner och bloggläsare!
Nu sover barnen, efter en otroligt intensiv men underbart rolig dag. Tänk vad härligt att jag fått så många kontakter med fantastiska människor redan. Här har man gått i snart 2 år på Öppna Förskolan hemma i Svearike och där har folk murar och barriärer uppe och är svåra att nå. När man är svensk utomlands och dessutom har barn i samma ålder suger åt sig kontakter.
Vi har haft 2 fantastiska dagar. I går var vi på en svensk Spielgruppe (lekgrupp) som heter Trollet. Den lokaliserar sig relativt nära där vi bor fast man måste ändå åka spårvagn runt hela stan för att komma dit. Nästa gång funderar jag faktiskt på om jag ska gå en bit och ta spårvagn en liten bit, vi får se.
Det var ett underbart typiskt schweisiskt hus och vi var på övervåningen som hade trägolv och stora bjälkar i taket. Fantastisk med andra ord, jag är svag för just balkar i tak ;-)
Efter vi varit inne och sjunigt, fikat och lekt var barnen ute och lekte en sväng och jag fick dra Isak därifrån. Det fanns ett stort skepp, gungor, massa sparkcyklar, you name it. Och en stor gräsmatta då som alla barn lekte på. Lyckan lös i Isaks ögon. Eftermiddagen var vi hemma hos en svensk mamma och hennes 3 barn som bor i en lägenhet under en lägenhet som vi varit intresserade av. Den var superbra planera och ganska stor i ett bra och lugnt område, så vi får väl se. Sen tog jag och barnen en sväng på stan. Båda 2 sov och jag tog en kaffe på ett fik i lugn och ro :-)
Efter det köpte jag leksaker till Isak för ganska mycket pengar. Men det var en stor legosats som har betalat igen sig redan ;-)
I dag var vi i Svenska kyrkan på förmiddagen. Lek, fika och sång där med och sen åkte vi till stan. Där lunchade jag med 3 mammor och deras barn på en asiatisk restaurang! Supergott!
Efter det tog vi en tur till ett Tram-museum (spårvagnsmuseum). Oj, Isak ÄLSKADE det :-) Sen gick vi hemåt och passerade på vägen en liten bondgård där barnen fick titta på djur! Det låg högt upp (Zürich är backigt ska ni veta) och hade en helt fantastisk utsikt! Jag får mycket motion i denna kulliga stad :-)
Efter ett litet besök på en lekpark bar det av hemåt. Barnen somnade och väcktes precis när vi skulle gå in så det var lite gnäll då.Men efter lite mat i magarna på oss alla så kändes livet bättre igen!
Det har som ni förstår varit 2 intensiva dagar. Jag ska inte forsätta beskriva i detalj vad vi gör om dagarna, jag skriver ju dagbok på ett annat ställe. Men det är kul att dokuementera lite!
Hittils måste jag säga att vi trivs utmärkt! Jag har åkt språrvagn själv och det funkar bra även på de gamla vagnarna. Människor är så hjälpsamma och bär vagnen med mig :-)
Det är så kul för på mindre än 1 vecka har jag träffat så många nya människor (jag som brukar komma i håg namn är helt tom i skallen...) och sett så mycket nya saker. Vi är stentrötta hela bunten på kvällen men så lyckliga!
I morgon ska vi till utlandspolisen och registera vår ankomst och fixa vårt visa. Och eftermiddagen ska vi ut till Meilen, ett samhälle 15 med tåg utanför centrum där jag har en nyfunnen vän som bor med sin familj. Vi ska titta på en lägenhet och sen kika runt i området! Fredrik har även fått OK från sin chef att kika på lägenheter på dagtid,så vi känner inte pressen att bara åka runt som tokar på kvällstid. Fredag ska vi titta på 2 andra lägenheter och så hoppas jag vi hittar lite att kika på till helgen!
Hur har ni det där hemma? Kan ni inte uppdatera mig lite med lite kommentarer!
Nu ska jag se om maken somnade han med ;-)
Ciao!
Nu sover barnen, efter en otroligt intensiv men underbart rolig dag. Tänk vad härligt att jag fått så många kontakter med fantastiska människor redan. Här har man gått i snart 2 år på Öppna Förskolan hemma i Svearike och där har folk murar och barriärer uppe och är svåra att nå. När man är svensk utomlands och dessutom har barn i samma ålder suger åt sig kontakter.
Vi har haft 2 fantastiska dagar. I går var vi på en svensk Spielgruppe (lekgrupp) som heter Trollet. Den lokaliserar sig relativt nära där vi bor fast man måste ändå åka spårvagn runt hela stan för att komma dit. Nästa gång funderar jag faktiskt på om jag ska gå en bit och ta spårvagn en liten bit, vi får se.
Det var ett underbart typiskt schweisiskt hus och vi var på övervåningen som hade trägolv och stora bjälkar i taket. Fantastisk med andra ord, jag är svag för just balkar i tak ;-)
Efter vi varit inne och sjunigt, fikat och lekt var barnen ute och lekte en sväng och jag fick dra Isak därifrån. Det fanns ett stort skepp, gungor, massa sparkcyklar, you name it. Och en stor gräsmatta då som alla barn lekte på. Lyckan lös i Isaks ögon. Eftermiddagen var vi hemma hos en svensk mamma och hennes 3 barn som bor i en lägenhet under en lägenhet som vi varit intresserade av. Den var superbra planera och ganska stor i ett bra och lugnt område, så vi får väl se. Sen tog jag och barnen en sväng på stan. Båda 2 sov och jag tog en kaffe på ett fik i lugn och ro :-)
Efter det köpte jag leksaker till Isak för ganska mycket pengar. Men det var en stor legosats som har betalat igen sig redan ;-)
I dag var vi i Svenska kyrkan på förmiddagen. Lek, fika och sång där med och sen åkte vi till stan. Där lunchade jag med 3 mammor och deras barn på en asiatisk restaurang! Supergott!
Efter det tog vi en tur till ett Tram-museum (spårvagnsmuseum). Oj, Isak ÄLSKADE det :-) Sen gick vi hemåt och passerade på vägen en liten bondgård där barnen fick titta på djur! Det låg högt upp (Zürich är backigt ska ni veta) och hade en helt fantastisk utsikt! Jag får mycket motion i denna kulliga stad :-)
Efter ett litet besök på en lekpark bar det av hemåt. Barnen somnade och väcktes precis när vi skulle gå in så det var lite gnäll då.Men efter lite mat i magarna på oss alla så kändes livet bättre igen!
Det har som ni förstår varit 2 intensiva dagar. Jag ska inte forsätta beskriva i detalj vad vi gör om dagarna, jag skriver ju dagbok på ett annat ställe. Men det är kul att dokuementera lite!
Hittils måste jag säga att vi trivs utmärkt! Jag har åkt språrvagn själv och det funkar bra även på de gamla vagnarna. Människor är så hjälpsamma och bär vagnen med mig :-)
Det är så kul för på mindre än 1 vecka har jag träffat så många nya människor (jag som brukar komma i håg namn är helt tom i skallen...) och sett så mycket nya saker. Vi är stentrötta hela bunten på kvällen men så lyckliga!
I morgon ska vi till utlandspolisen och registera vår ankomst och fixa vårt visa. Och eftermiddagen ska vi ut till Meilen, ett samhälle 15 med tåg utanför centrum där jag har en nyfunnen vän som bor med sin familj. Vi ska titta på en lägenhet och sen kika runt i området! Fredrik har även fått OK från sin chef att kika på lägenheter på dagtid,så vi känner inte pressen att bara åka runt som tokar på kvällstid. Fredag ska vi titta på 2 andra lägenheter och så hoppas jag vi hittar lite att kika på till helgen!
Hur har ni det där hemma? Kan ni inte uppdatera mig lite med lite kommentarer!
Nu ska jag se om maken somnade han med ;-)
Ciao!
måndag 3 september 2007
En helt ovanligt vanlig måndag!
Kära vänner & bloggläsare!
I dag är en helt vanlig måndag. Vi har varit ute en sväng, lagat mat och nu sover barnen middag. Det som dock är ovanligt är att jag inte alls är hemma i radhuset, vi är i Zurich. En stor stad! Det är riktigt stort och nu känner jag mig som en lantis!
Tänk att livet rullar på där hemma och här för oss. Öppna Förskolan har öppet som vanligt, men vi kan inte gå dit. Allt känns liksom så overkligt.
Det är på så många områden som det är en omställning. Inte bara det att vi flyttat från en håla till en storstad. Nej det är så mycket annat. Som sopor tex. Här köper man en speciell säck för massvis med pengar och lägger sina soppåsar i. I vår lägenhet finns det soptunnor men endel ställer bara ut soporna på gatan.
Och pengarna, ja allting jämför man ju med kronor för att få en humm om hur mycket det faktiskt kostar. Man är ju inställd på kronor hela tiden och jag vet inte hur lång tid det ska ta innan man ställer om sig.
Isak är så duktig! Verkligen duktig och jag är imponerad! Han sover i en säng i ett eget rum, han är så glad att han har ett eget rum. Då känner han sig stor fortfarande. Han ville verkligen inte sova i samma rum som oss, även om han kommer över till oss framåt småtimmarna. Annars är han så duktig! I dag tittade han på mig och sa att han saknar sina leksaker men att de kommer snart till Zurich. Han har ju bara lite här, resten kommer med flyttlasset!
Det är mycket nytt och alla stupar vi i säng varje kväll. Maken är på sitt nya jobb i dag och jag är så nyfiken. I kväll ska vi titta på 2 lägenheter :-)
Längtar efter lite lugn och ro :-)
So long!
I dag är en helt vanlig måndag. Vi har varit ute en sväng, lagat mat och nu sover barnen middag. Det som dock är ovanligt är att jag inte alls är hemma i radhuset, vi är i Zurich. En stor stad! Det är riktigt stort och nu känner jag mig som en lantis!
Tänk att livet rullar på där hemma och här för oss. Öppna Förskolan har öppet som vanligt, men vi kan inte gå dit. Allt känns liksom så overkligt.
Det är på så många områden som det är en omställning. Inte bara det att vi flyttat från en håla till en storstad. Nej det är så mycket annat. Som sopor tex. Här köper man en speciell säck för massvis med pengar och lägger sina soppåsar i. I vår lägenhet finns det soptunnor men endel ställer bara ut soporna på gatan.
Och pengarna, ja allting jämför man ju med kronor för att få en humm om hur mycket det faktiskt kostar. Man är ju inställd på kronor hela tiden och jag vet inte hur lång tid det ska ta innan man ställer om sig.
Isak är så duktig! Verkligen duktig och jag är imponerad! Han sover i en säng i ett eget rum, han är så glad att han har ett eget rum. Då känner han sig stor fortfarande. Han ville verkligen inte sova i samma rum som oss, även om han kommer över till oss framåt småtimmarna. Annars är han så duktig! I dag tittade han på mig och sa att han saknar sina leksaker men att de kommer snart till Zurich. Han har ju bara lite här, resten kommer med flyttlasset!
Det är mycket nytt och alla stupar vi i säng varje kväll. Maken är på sitt nya jobb i dag och jag är så nyfiken. I kväll ska vi titta på 2 lägenheter :-)
Längtar efter lite lugn och ro :-)
So long!
lördag 1 september 2007
Nu är vi framme!
Kära vänner och bloggläsare!
Det är kväll och mörkt här i Zurich. Vi bor i en lägenhet på 76 kvm ganska centralt på 6:e våningen. Och vet ni vad det värsta, absolut värsta är? De dubbar all teve!! ALLT! I går var det CSI NY på tyska! det var nog det värsta jag har sett faktiskt..
Barnprogram är ju en sak, men ett amerikanskt program om New York som dubbats! Det är ju helt sanslöst ;-)
Men annars är allt bra! Lägenheten är superfräch och bra. Så här kommer vi nog trivas även om det är opersonligt så klart.
I går natt bodde vi på ett hotell som renoverades så det var lite småstruligt innan allt var klart. Men det gick bra till slut :-)
Lite för trött för att skriva något smart nu!
Men jag har bara en sak att säga. Livet är alldeles för kort för att bara slöas bort och gå på rutin. Det bästa man kan ge sina barn är nya upplevelser och glädjen i Isaks ögon i dag när vi åkte spårvagn är oersättlig!
Lev inte livet på rutin kära vänner, våga göra förändringar!
Det är kväll och mörkt här i Zurich. Vi bor i en lägenhet på 76 kvm ganska centralt på 6:e våningen. Och vet ni vad det värsta, absolut värsta är? De dubbar all teve!! ALLT! I går var det CSI NY på tyska! det var nog det värsta jag har sett faktiskt..
Barnprogram är ju en sak, men ett amerikanskt program om New York som dubbats! Det är ju helt sanslöst ;-)
Men annars är allt bra! Lägenheten är superfräch och bra. Så här kommer vi nog trivas även om det är opersonligt så klart.
I går natt bodde vi på ett hotell som renoverades så det var lite småstruligt innan allt var klart. Men det gick bra till slut :-)
Lite för trött för att skriva något smart nu!
Men jag har bara en sak att säga. Livet är alldeles för kort för att bara slöas bort och gå på rutin. Det bästa man kan ge sina barn är nya upplevelser och glädjen i Isaks ögon i dag när vi åkte spårvagn är oersättlig!
Lev inte livet på rutin kära vänner, våga göra förändringar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)